Den roligaste fredagen som jag någonsin haft i en skola

I Spanien | 29 Aug, 2014 kl 23:05
Åh, önskar jag tog bilderna av Henri, min klasskompis idag. Vi har haft vääärldens roligaste fredag i skolan. Tror aldrig jag har haft så kul under en kurs förut. Vi började dagen 9.30 i skolan, där vi blev indelna i grupper. Jag hamnade med Henri, Anna och någon till men hon var sjuk idag.
 
Så väl i klassrummet får vi en karta och en plastficka med 7 st kuvert i. På kartan står siffrorna 1-7 utspridda i hela Barcelona's centrum. Om jag får tag i bilderna så lägger jag upp dem senare. I alla fall, så började man med att gå till punkt 1. Väl på plats, öppnar man kuvert 1. I kuvertet står 1-3 frågor samt uppgifter. Jag ska räkna upp de jag kommer ihåg.
 
 
 
  • I vårt första kuvertet skulle vi gå till en viss gata där vi skulle leta reda på en antik kafeteria. I kafeterian skulle vi fråga vad en "suizo" och "ensaimada". Suizo var tydligen choklad med grädde och ensaimada är något som croissant blandat med degbulle, haha. (Vilken beskrivning.)

  • I det andra tror jag vi gick till Katedralen. Där skulle vi först ta reda på hur många "ocas" (gäss) som fanns och varför det var just det antalet av dem. Svaret var att Sant Eulalia, beskyddare av Barcelona, levde bara i 13 år och gässen symboliserar just de antalet år. Inne i katedralen fanns det som små olika platser för olika helgon/beskyddare/historiska personer, och en till av dem vi skulle ta reda på var Sant Lucía. Avbildningen av henne håller sina händer kupade framför bröstet och vi skulle ta reda på vad det är hon har i händer. Självklart visste vi inte svaret utan vi fick gå till någon av vakterna och fråga. "En sus manos tiene una bandeja de sus ojos. Su padre las quitó porque era cristiana." Det fick vi till svar och det betyder: I sina händer håller hon sina ögon. Hennes pappa 'drog ut' dem för att hon var kristen. Sen förklarade hon något men riktigt så avancerad spanska kunde inte någon av oss, hehe..

  • I det tredje tror jag vi skulle leta upp en affär specialiserad på torsk (bacalao), på en viss gata. Meningen var ju att det skulle vara lite krångligt att hitta så vi får fråga spanjorer efter vägen, men vi hittade nästan direkt. Där skulle vi bara ta ett gruppfoto att vi faktiskt hittade det, sedan skulle vi också skriva ner vilket husnummer det var.

  • I fjärde... så skulle vi första knäcka en bokstavskod. Koden blev tillslut: Supermercado de Corte Inglés. Det betydde att vi skulle gå dit och väl där skulle vi göra lite olika saker som att 1. Ta foto på en ensaimada de Mallorca. (Och tro mig, vi letade som tok men tydligen hade det slut på dem idag) 2. Ta reda på 4 viner som är katalanska + deras pris. 

  • I femte, skulle vi vidare till Barcelona's kändaste gata La Rambla där det cirkulerar väldigt många turister. Där skulle vi hitta en fontän, som har en inscripción på katalanska framför den. Självklart pluggar vi inte katalanska, utan vi pluggar vanlig spanska, så då var det bara till att fråga om översättning av någon som kan katalanska! Lättare sagt än gjort, på grund av alla cirkulerande turister, men efter många frågor så hittade vi någon gubbe som översatte. Det stod något om att "dricker man ur denna fontän, kommer man för alltid vara kär i Barcelona, och man kommer alltid återvända". Haha! Intressant grej faktiskt.

  • I sjätte kuvertet skulle vi hitta en affär, någonstans på smågatorna och fråga vad "matasuegras" är för något och var man hittar dem. Matasuegras visade sig vara sådana där "blås"-pappersvissla som rullar ut sig och tjuter när man blåser, ni vet? Sådana som småbarn har på fest haha!! Det var jättekul. 

  • I sjunde och slutgiltiga kuvertet, så skulle vi leta efter en till fontän som faktiskt var på en vägg av någon byggnad. Det fanns 3 fontäner där ifrån och så fanns det även en målning ovanför kranarna samt en 4 rader lång text. Vi skulle läsa texten och ta reda på vilket århundrade den andra muren blablabla...någonting! Haha, det stod XVI, men vår lärare var nästan säker på att det var XIV. 



DEN HÄR typen av övningar, är det som ger kunskap i språk, tycker i alla fall jag. Man är bland spanjorerna, man måste fråga och försöka förstå. Det viktiga är att man måste, man har inget val. Och det är det som pushar oss framåt, det är därför det går så bra. Det jag inte vet, vet någon annan. Det dom inte vet, vet kanske jag. Ah, life of a student. Dagen har känts olagligt kul!! Jag ska definitivt gå tillbaka till katedralen någon dag och fota. Sen kanske jag ska ut och ta en "suizo" med en "ensaimada". Underbart.

Kommentarer

Lämna en kommentar här

Namn
Kom ihåg mig?

E-postadress (publiceras ej)


URL/Bloggadress


Kommentar


Trackback